Elin Berge lyfter med boken Awakening fram det feminina, känsliga och andliga. Hon ger oss möjlighet att komma nära en värld av tro och känslor.

Inskrivet på skimrande ljusgrönt papper finns citatet ”We´re walking the fire to take over, mamas” av Grandmother Ana. Jag tänker: Jo, vi går genom elden nu i vår roll som kvinnor, mina systrar och jag. På nästkommande sida finns en bild av en äldre etsning med mytologiska och historiska motiv av kvinnor som häxor, predikande grupper av människor, bilder av en person som bränns på bål, en djävulsfigur och nakna kroppar. Sedan, titeln Awakening i versaler. Ytterligare ett uppslag, en symbol omgivet av orden Maiden, Mother, Enchantress och Crone. En stämning byggs upp, vad är det här för rörelse?

Berge förklarar orden vid symbolen i det samtal med Annika Norlin som återfinns inuti boken:

”I menscykeln, menar de, finns det fyra olika faser. Blödningen, the Crone, representerar död och pånyttfödelse. Tiden före ägglossningen, the Maiden, är en sprudlande och självklar tid, full av energi. Sedan kommer ägglossningen, the Mother, då kvinnan är mer vårdande. Sist kommer PMSfasen, the Enchantress, en tid när hon behöver gå in i sig själv, vårda sitt inre mörker.”

I Awakening får vi följa kvinnor i icke organiserade, organiska nätverk, alla med en gemensam tro på återkomsten av en gudomlig feminin kraft, ”The Feminin Awakening”. Inom nätverken finns idén om hur samhället och kvinnor själv historiskt har förtryckt den heliga kvinnliga kroppen, vilken i sig innehar en naturlig kraft. Grupperna tror att vi nu står inför ett paradigmskifte, vilket innebär tid för kvinnor att läka och komma ihåg sin kraft. Skiftet kommer att leda människor in i en framtid av fred och balans. Boken visar fotografier från olika ritualer och sammankomster, i vilka kvinnorna utforskar sin tro och stärker sitt systerskap. Därtill intima fotografier och nära porträtt av sköra, starka, harmoniska och frustrerade kvinnor i olika åldrar. Känslor har en framträdande plats i fotografierna. Känslor, vilka historiskt sett hört till det kvinnliga, i motsats till vad det logiska, vilket tillskrivits män. I Awakening vänds känslor till någonting giltigt. Sökande och andlighet till en styrka.

Boken som medium letar sig hem till våra vardagsrum. Vi får inblick i kvinnornas möten. Arbetet med Awakening inger förtrolighet. Vi får se men med förutsättning att vi respekterar kvinnorna och deras tro. Berge intar rollen som förmedlare. Genom att själv delta i sammankomster har hon haft möjlighet att komma nära, knyta band och fått möjlighet att dokumentera skeenden och ta porträtt. Berge sökte efter tro i vårt sekulariserade samhälle och fann en ny andlighet med den kvinnliga kraften i centrum.

Vid en sökning efter tro i Svenska akademiens ordlista anges definition först och främst som en religiös över­tygelse, som nummer två en upp­fattning att någonting är sanno­likt följt av begreppet tillit och avslutande anges koppling till begreppet tro­fasthet​. I Nationalencyklopedin finns ett videoklipp av Britt-Mari Näsström, professor i religionshistoria vid Göteborgs universitet. Reportaget är hämtat ur Vetenskapslandet som produceras av Universitets-TV vid Göteborgs universitet i samarbete med UR. Näsström beskriver hur begreppet religion är svårt att definiera. Hon berättar att det idag finns ca 258 definitioner av religion, och att inget är heltäckande. Ett förslag på definition är att om en individ eller grupp uppfattar en makt som bestämmande över deras öden, då är det en religiös känsla och gruppen omfattas något som skulle kallas för religion.

Ett fotografi med titeln Participants, Sacred Womb Women’s Festival visa en grupp personer med händerna uppsträckta mot taket. Alla är vända mot samma håll, de ser ut att stå nära varandra och har ögonen slutna. De flesta ansiktena är suddiga, men mitt i bilden syns ett ansikte, något ljusare än de övriga och skarpt fotograferat. Kvinnan höjer sitt ansikte mot ljuset, med slutna ögon. Hon ser ut att vara i sin egen värld, men samtidigt befinner hon sig mitt i en grupp kvinnor. Det är omöjligt att veta vad hon känner, men det är med stor sannolikhet så att hon känner. Berge har varit där, nära, mitt i någon form av ritual. Bilden förmedlar en gemenskap och en känslomässig seans. En kollektiv läkning, en möjlighet till känslomässiga uttryck och tro.

Ett fotografi med titeln Sacred Womb Women’s Festival visar tre nakna personer vid vattnet. Närmast i bild en ryggtavla av en kvinna, som stödjer sig med sin ena hand mot klippan hon sitter på. Bilden är tagen i motljus, vattnet glittrar samtidigt som hennes rygg är i skugga. Hennes långa blonda hår är utsläppt. En person halvligger vid vattenbrynet, kanske på väg upp för klippan. De ser båda mot den tredje kvinnan, hon som befinner sig längre ut i vattnet, hon som sträcker armarna upp mot himlen. Tankarna kan inte motstå att glida över till Anders Zorns målningar av kvinnor vid vattnet. Men situationen är annorlunda, fotografen är kvinna och finns på plats för att dokumentera, förstå och söka essensen i deras gemensamhet. Naturen finns med genomgående i boken och kan kopplas till kvinnans kropp som en uppkomst till mänskligt liv, egenkärlek och sexualitet. En nakenhet för sin egen skull, inte som objekt för någons blick.

Under en bild står namnet Helen, jag förutsätter att det är den avbildade kvinnans namn. Hon ser rakt mot mig, eller snarare mot Berge. Hon har håret uppsatt med några hårtestar hängandes längs med ansiktet, ett rosa läppstift, örhängen och halsband. Det rinner tårar ner för hennes kinder. Helen vågar vara sårbar inför kameran, vilket kan ses vara en förutsättning för sensibilitet. För att komma nära ett andligt tillstånd kan krävas att vara nära sina känslor, att inneha en känslighet inför sin omgivning.

Awakening som bok, och som fotografiskt projekt är komplext, likt frågan om tro, andlighet och kvinnlighet. Berge har lirkat i olika trådar för att undersöka ett alternativt förhållningssätt till dessa existentiella frågor. Awakening ger en möjlighet att se på känslor som någonting starkt och giltigt, en dokumentation om det okända vilket samtidigt finns där i vår vardag i form av nyandlighet som yoga och meditation, men här mer sensibelt, mer kraftfullt. Kanske en viskning om att allt inte kan beskrivas med klassiska vetenskapliga förklaringsmodeller, utan snarare upplevas och kännas.

Susanne Fessé är redaktionsrådgivare för och medgrundare av VERK tidskrift, konsthistoriker och curator.

Elin Berge är dokumentärfotograf och har i många år utforskat världar som kretsar kring kvinnors kroppar, identiteter och övertygelser. Genom att skildra de fenomen hon möter med en medveten och öppen blick har hon lyckats skapa rum för reflektion och fördjupad dialog. Hennes bildserier är rum där betraktaren bjuds in att ifrågasätta sina invanda föreställningar.

TILLBAKA | NÄSTA