2017 gör jag en intervju med Annika Thörn Legzdins om boken Remediation i texten ”Mellan det sakliga och poetiska” i VERK. Bildernas perspektiv fångar mig. Thörn Legzdins gör ett projekt om förorenad jord, om vitpilar som renar jorden. Och hon befinner sig nära marken när hon fotograferar. Suddig växtlighet letar sig in i bilderna. 2022 gör hon boken Ephemera. Projektet känns som en fortsättning på Remediation. Även här är perspektivet från marken. Kameran som använts är en lådkamera, som inte går att kontrollera helt. Slutartiderna är långa. Det går nästan att känna vinden som blåser genom löven.

I boken Remediation utgår Thörn Legzdins från en speciell händelse men det gör hon inte i Ephemera men i båda fallen är det växlighet i stadsmiljö som skildras. Thörn Legzdins berättar att boken Ephemera kom till under pandemin. Hon beskriver hur boken blev som ett lövverk, något hon saknade då hon vistades mycket inomhus den här perioden. Hon beskriver hur det taktila med boken blev viktigt. Hon ville skapa något taktilt, flyktigt men ändå beständigt. Pappret, det transparenta pappret i boken, bidrar till det flyktiga, och bilderna framträder på olika sätt beroende på ljus och hur man bläddrar. Boken blev som ett landskap, ett stycke natur. 

Med Ephemera tänkte Annika Thörn Legzdins bok direkt och inte utställning. När jag frågar om hon tänkt ställa ut bilderna i boken säger hon: ”Utställning är utställning. Bok är bok. Det här skulle verkligen bli en bok. Jag har printat någon bild men boken är så speciell, ett verk, och det är svårt att överföra den till en utställning.”

Ett kuvert rymmer publikationens olika delar. Med kuvertet gick tanken till arkivet, berättar Thörn Legzdins, att arkivera något som annars försvinner. Bokens text, skriven av Jon Brunberg, ligger löst i kuvertet. ”Bladverket”, det vill säga boken med bilderna, skulle vara

fri från text. ”Att publikationen består av flera olika delar bidrar till arkivkänslan”, säger hon. Med varje bok följer en bild i miniatyr med som ligger löst i kuvertet, ”som en liten fjäril som följer med”. Hon berättar att kanske får bilden symbolisera Ephemeran, ett släkte av dagsländor, som också givit namn till boken.

Boken var en av de böcker som vann Svensk Bokkonst 2022. ”Kanske för att den är lite annorlunda”, säger Annika Thörn Legzdins. Hon berättar om att processen med formgivaren Elin Mejergren var viktig och att de mailade fram och tillbaka om boken genom hela arbetet och kommunikationen var avgörande för hur boken växte fram.

När jag frågar Thörn Legzdins om varför hon riktar sin uppmärksamhet mot växtlighet i städer, och i det här fallet väldigt stora städer, berättar hon om intresset för växtligheten i mellanrummen, mellan husen. Med kamerans låga perspektiv försöker hon skapa växternas känsla, hur de ser på staden. ”Växterna som vi försöker kontrollera, lever ändå sina egna liv. Naturen återtar ändå lite av staden.” Just människans påverkan på naturen är något som återkommer i Annika Thörn Legzdins arbeten.

Linda Bergman (f. 1976) är skribent och fotograf/konstnär. Hon är medgrundare av och chefredaktör för VERK tidskrift. Bergman skriver texter för tidskrifter, konstböcker och använder text i sina egna konstpublikationer och utställningar, som en del av verken. Hennes senaste bok med fotografier och texter, Vind är också beröring (Sandarbeten), släpptes hösten 2022.

Annika Thörn Legzdins är konstnär, gallerist och för närvarande ordförande för Fotoförfattarna på Svenska Fotografers Förbund. Thörn Legzdins är utbildad på Institutionen för Konst, Konstfack Stockholm 1996-1999, och Kungliga Konsthögskolan 2014-2016. Annika Thörn Legzdins har givit ut fyra böcker, haft flera offentliga gestaltningsuppdrag och ställer ut både i Sverige och utomlands.